fredag 12 oktober 2012

Välsignade smartphones!

Mina elever har fantastiska tillgångar i fickan - många i alla fall. Smartphones. Jag har ingen själv, men inser att det finns massor av sätt att berika undervisningen med hjälp av smartphones (SÄRSKILT för oss som lever utan datorer i undervisningen generellt). Här ett exempel på hur en lektion i religionskunskap blev ruskigt bra (om man nu får säga så om en egen lektion? Jag tar risken) med hjälp av just smartphones.

Utgångspunkt: religionskunskap A, judendomen, en lektion om historiens betydelse för judiskt liv och kopplingen till judiska högtider.

Upplägg: eleverna får en lista (från länsstyrelsen, material som gjorts så att man ska låta bli att lägga möten/sammankomster när det är judisk helg. Leder till liten diskussion inledningsvis om det mångkulturella samhället och vad som syns och inte syns i vardagen där. Röda dagar tex. Vem färglägger?) med judiska högtider år 2012. Indelning av eleverna i grupper om ca två/tre - koll att det finns en smartphone i varje grupp, och en fotocollageapp på sagda smartphone (finns många gratisvarianter). Varje grupp får i uppgift att på 20 min läsa in sig om en högtid, samla ihop fyra bilder som uttrycker innehåll och "känsla" i högtiden, och lägga upp i gemensam fb-grupp. På tavlan i klassrummet en "tom" tidsaxel, där högtider som kopplas till historisk händelse ska läggas in på ungefärligt rätt ställe (och en ruta för högtider som inte kan kopplas till historisk händelse).

Direkt: stort engagemang i klassen. Fullt ös på infosök och bildletande. 20 minuter går fort.

Sedan: intressant på tavlan - hur ser där ut? Vilka av de judiska helgdagarna är religiösa? Nästan alla. Koppling till historisk händelse? Nästan alla? Vad betyder det? Samtal om hur Gud uppenbarar sig enl judendomen.

Därefter: titta på bildcollage. Varje grupp redovisar kort. Roligt! Vackert! Oväntat! Väcker mer nyfikenhet.

Dilemma jag inte löst: att fbgruppen är öppen, och att eleverna INTE har letat bara bland upphovsrättsligt fria bilder. I klassrummet går det bra, vi kan visa bilder där för varandra - men inte när vi lägger ut. Därför måste collagen bort från fbgruppen efter lektionen. Det vill inte eleverna. Jag ska klura på det där...

Men kontentan är: vi fick en MYCKET roligare, mer intensiv och mer diskuterande lektion (gruppernas diskussioner om vilka bilder som skulle väljas och varför - guld!) med smartphones än utan.Man ska inte förbjuda mobiler i skolan. Man ska använda dem smart. Smartphones.

2 kommentarer:

  1. Håller med om att paddor och smartphones kan vara till mycket hjälp. Men hur hjälper vi de föräldrar som inte har råd att köpa mobiler och abonnemang till sina barn? Och hur hjälper vi de barn som vet att de aldrig kommer att få någon smart mobil hur mycket de än tjatar? Det går väl an att vara utan om mer än halva klassen är det, men om man själv är ensam eller näst intill om att ha så elaka eller fattiga föräldrar att man skäms?

    SvaraRadera
  2. Det är alldeles skogstokigt att skolan inte har IKT-utrustning att använda i klassrummen, när de behövs, till alla elever. Jag har personligen så väldigt svårt att förstå att vi som samhälle accepterar så otroligt olika förutsättningar för olika elever och olika elevgrupper som vi gör. Jag arbetar på en skola som har 100 datorer till 1200 elever, och ofta är inte alla de 100 datorerna funktionsdugliga... Andra skolor har 1:1-lösningar, ytterligare andra kanske inte har en enda dator till sina elever, vad vet jag. Den olikheten "lever vi med" utan att det skapar ramaskrin?! Det blir jag inte klok på.

    Det finns säkert klasser och klassrum där man inte kan använda de privata smartphones som finns i det gemensamma kunskapsutvecklandet. Där ska man i så fall förstås inte göra det heller. Men där måste man också ÄNNU tydligare, uthålligare och högljuddare hävda skolans skyldighet att skaffa den utrustning som eleverna behöver för att utvecklas - papper, pennor, böcker och IKT-utrustning. I klassrum som mina, där det visserligen är så att 1/3 inte har någon smartphone (och jag är en av dem) men där vi använder dem gemensamt när vi anser att de tillför vårt kunskapande något, där kan man använda dem.

    På sikt måste alla klassrum lika självklart innehålla pennor som datorkraft i en eller annan form, tillgängliga för varje elev. Tills vidare får vi hitta olika lösningar för att hjälpa eleverna att komma åt de digitala verktyg de behöver, så gott vi kan. Eller?

    SvaraRadera